The Pink Grapefruit

Att lida av ångest och depression
Jag har inte varit så aktiv, och det ber jag om ursäkt för till er som fortfarande tittar in här. De senaste veckorna har som sagt varit tuffa, och i veckan tog jag faktiskt beslutet att söka hjälp. Jag hade tur som blev tagen på allvar och fick hjälp direkt. Jag vet att det är många som får vänta flera månader på att få prata med någon, och att många inom vården är väldigt stressade och har ont om tid. Så jag är mycket tacksam över det bemötande jag fått hittills, bara det fick mig att må lite bättre.
 
Men som alltid så går det ju upp och ner, och efter två dagar av hyfsat välmående kom det en dipp. Minsta lilla motgång eller hinder får mig att tappa fokus och trilla ner i den där gropen igen. Såhär har det varit i flera år nu. ÅR. Det låter helt sjukt när jag skriver det. Att jag har mått dåligt så länge. Visst har det funnits perioder då jag har varit gladare, men jag kommer alltid tillbaka till det här mörka sinnestillståndet och det har blivit väldigt tröttsamt och svårt att hantera. Inte minst för mina närmaste vars blickar ser uppgivna ut när de försöker hjälpa mig de allra mörkaste dagarna när jag knappt orkar yttra ord.
 
Trots allt ser jag fram emot min kommande behandling och jag hoppas innerligt att det hjälper mig att fungera bättre och att äntligen orka ta tag i alla projekt jag vill göra. Just nu finns varken energin eller glädjen där för att göra dessa saker, vilket bland annat innefattar att utveckla den här bloggen.
 
Ta hand om er där ute!